Tre provocerande bokstäver

Det finns ett relativt nytt ord på tre bokstäver som irriterar många svenskar, ordet är ”Hen”. En ytterst snabb googling ger kommentarer som ”I Sverige säger vi han och hon!”, ”Hen är inget ord å för mig har inte hen någon betydelse så jag vägrar hen”, “Vart är vårt land på väg, snart får man inte säga han eller hon längre, alla kommer snart vara könlösa HEN.”

Facebook är lurigt om man inte förstår konceptet ”lika attraherar lika”. Stor del av de på min Facebook tycker som jag, gillar som jag och delar artiklar som jag finner intressanta. Jag lägger till människor som jag gillar och som har liknande värderingar som jag. Facebook har också funktioner som gör att det jag läser mycket av får jag möjlighet att läsa ännu mer av. Det är lätt för mig att tro att hela världen är feministisk, antirasistisk och värnar om mångfald. Kanske lika lätt som det är för någon annan att tro att Sverige håller på att gå under av alla flyktingar och att muslimska terrorister tar över världen. Det beror på vad vi blir, och låter oss bli, matade med.

Trots mitt således viktade Facebook-flöde dyker det ibland upp grejer som t ex fotot med texten: ”Vägra hen! I Sverige säger vi hon och han.” Då är det som att få ett slag i magen och jag väljer att berätta varför jag nästan tappar andan.

Vi har ett barn som idag definierar sig som en hen. Varken att vara tjej eller vara kille känns just nu helt rätt men när jag en dag förklarade vad som rymdes i ordet hen sken ungen upp som en sol och sa resolut: ”Ja, jag är en hen!” Ordet hen har hjälpt mitt barn i sociala situationer när könsidentiteten blivit ifrågasatt av vuxna eller andra barn. Efter en kort förklaring att hen innebär att vara både tjej och kille är alla barn med på banan. Det blir enkelt.

Men inte för vuxna. Vuxna människor delar foton om att vägra det ord som mitt barn definierar sig som, som hjälper oss som familj att varken begränsa eller påverka i någon riktning. Hen är en fristad som skändas varje gång någon uttrycker att hen är onödigt, löjligt och oberättigat att existera.

Och här blir jag rädd. Om du vägrar hen, vägrar du mitt barn också?

Transfobin är stor i världen och det grundar sig säkert mycket i okunskap och rädsla för det som avviker från det ”normala”. Men den okunskapen och rädslan skördar alldeles för mycket offer. I en studie från 2015 så uppger mer än var tredje transperson att de övervägt ta sitt liv – och tyvärr lyckas många.

Du behöver inte säga hen till någon om inte den personen specifikt önskar det men raljera heller inte över ordet. Det är kanske betydelselöst för dig men det kan såra och till och med skada människor i din närhet utan att du vet om det. Du kanske aldrig träffat någon med oklar könstillhörighet men dagen du gör det har du ett val att göra – att visa öppenhet och vilja att förstå eller fortsätta leva i okunskap och avfärda det som trams. Vi har mött bägge delar.

Till slut en fråga till dig som motsätter dig hen;
– Vem tror du har det tuffast? Du som vägrar hen och känner att ”Argh, måste jag lära mig ett konstigt ord till?”, eller den person för vilken hen är det enda ordet som känns… bra?

Så snälla, gör det lite enklare för mitt barn och människor i liknande situation – tänk efter, tänk större och tänk snällare!